The era of aquarius

Nu är äntligen helgen avslutad. Jag har under en kort tid flyttstädat en lägenhet som nu ligger i ngn annans händer. Äntligen! Jag tror att världens största sten har lyfts från världens minsta hjärta. Till och med mindre än kycklingens hjärta, och det säger inte lite! När jag rensade ut sakerna under badkaret kom ett helt liv fram! Tändare, duschtvål, tepåsar i massor, gammalt surt snus. Men i avloppet hittade jag en klump med hår som tidigare varit mitt och min brors, samt alla hans tidigare flickvänner. En kort stund undrade jag ifall han skulle vilja behålla det av sentimentala skäl, men så var inte fallet. Efter att deta är gjort så kan jag äntligen betala 2000 i hyra istälelt för 5000. Det är mycket öl! 300 sofiéro! Det är mycket det!

In other news: Hantverkaren som var inne i vår lägenhet idag ringde precis. Problemet var att det bildades kondensation i badrummet. 2 timmar senare ringde han och berättade att pumpen som är kopplad till vår lägenhet "Vi hadde vist glömt bort att koppla in den, så sladden låg här på golvet va". Det är ju bra med folk som är dumma i huvudet.

Eliogabalus

Igår frågade någon mig vad syftet med en blogg eller att blogga var. Jag har sagt det innan och jag säger det igen: Syftet med en blogg är att den inte har något syfte. Genom att defeniera syftet med bloggen är den helt plötsligt livlös. Att läsa skall vara överaskande, man skall genom att följa en persons högst personliga iaktagelser. Genom detta kan den skicklige (och pålästa) läsaren lära känna en person och hennes känslor. Detta motstrider vad många har diskuterat på ämnet. En bra, om än cynisk. defenition ges av Elias här: http://hypnotics.blogspot.com/2006/02/hidden-agenda.html.

Att tankar och bilder inte måste följa de normer satta av varken rubrik elelr orginaltanke är en förutsättning. Spontanitet och skaparglädje måste syra genom alla stadier av bloggen, från dess inledande ordval till avslutning.
Så för att följa med detta tankesätt (som absolut inte får vara på Något sätt normsättande) avslutar jag med en bild på en pirat som visar snoppen.

Wasteland prospect to life

Idag har jag betalat tillbaka hela min skuld till csn. Det känns fett att äntligen vara skuldfri. Innan kände man sig lite som en fånge men nu är jag en fri man! Fri att spendera cash hur jag vill utan att få dåligt samvete.

Idag fick jag veta att jag tydligen ses som "oersättlig" av min chef. Det är fett osm fan, hehe... Jag måste snart ta mig upp och bli adminansvarig eller sköta ngt skit som ingen kollar upp så att jag kan råslacka.

Klippa sig och växa upp!

Bokade klipptid igår föresten.. Jag planerar att gå in, sätta mig i stolen och bara säga:
-Tänk 2006, tänk rock n roll, tänk inte lesbisk kvinna. Go!

Kaffe

Jag är sjukt peppad på att ta några dygn med bara kaffe och ingen sömn och försöka skriva konkreta saker i bloggen. Se det som ett privat test ifall man kan påverkas så mycket av sömnbrist och koffeinöverdos att man förändras helt i sina grunder.
Synd bara att jag är sjukt okreativ för ananrs så kunde detta sluta riktigt intressant.

Fett det skall bli med asien föresten!

Recreate

Nya tider och Nya ord!

Att i en blogg försöka skapa omvälvande ord eller att förändra elelr påverka läsarens tankegång inför ämnet är omöjligt. Jag kom fram till detta då jag försökte komma på ett prettoämne idag. Istället för att påverka andra skall jag nu istället försöka påverka mig själv. Kan jag bli en bättre människa genom att påpeka mina fel och brister inför en ovetande verklighet? Eller kommer jag bara att bli en lokal joker som hängde ut sitt sexliv på nätet? Shit asså, detta kallar jag insikt! Kanske skall jag tillägna ett helt inlägg min trasig barndom med taskiga fadersfigurer. Kanske kanske, vem vet.

Jag kan efter lunchen nu konstatera att face down är grymt feta och att man skall vara glad för att man har en flickvän som man älskar.

Look at the cute little bunny

Det är när man ser den här typen av bilder som man får allt hopp om livets perfekthet (?) på topp! Herregud alltså!

In other news så tror jag att jag håller på att dö av trötthet. Jag mår ila eftersom jag har sovit för lite. Kroppen värker och jag känner mig allmänt off idag. Ljuva kaffe, varför måste du finnas? Jag tror faktsikt att jag skall försöka sluta eller iaf. dra ner på min konsumtion. Det har faktsikt blivit lite mycket på senaste. Jag är nog lite som ett litet barn, jag vet att jag inte borde nalla av kakorna för jag kommer bara att bli mätt innan middagen, men jag kan ändå inte undvika det. Det blir en fix idé. Jag börjar nästa tro att jag itne är det mindsta lämpad för arbetslivet. Kanske börja rappa på svenska? Bli Petters sidekick? Tanken lockar lite, det måste jag erkänna. Jag börjar märka att jag inte kan komma på ngt mer att säga, så det blir nog dags att knyta ihop säcken för idag också. Sist vill jag tipsa all om www.gust.st förmodligen världens bästa tidsfördriv.

Trainwreck

Jag hittade en bild på internet idag som jag bestämde mig för att publicera. På ett sätt tycker jag att den är en stark symbol för hur det känns ibland. Jag menar inte att det känns ensamt eller kargt med detta. Mer att jag kan känan mig som en främlig i en stad som jag inte känner och som inte känner mig. I ny start, växeln i 5 och gasen i botten.

Att överleva

Jag måste berätta att jag igår nästan dog. Det är nog den mest omskakande händelse i mitt liv. När jag gick på gatan vid Zinkensdam träffades jag nästan i huvudet av en bit is, stor som ett huvud. Ifall jag hade gått 30 cm mer åt höger hade jag fått den i huvudet och förmodligen inte klarat mig. Jag har aldrig varit nära att dö innan.

Jag tror att mitt skapande av denan blogg är en rad i en serie av händelser som skall omdefeniera mitt liv.

Gud vad pretentiös jag är!

Att defeniera det odefenierbara

Detta är alltså tillfället som jag kommer att föra ut mina tankar och mitt liv mot en oanande verklighet. För att detta, som jag ser det, kunna underlätta för läsaren och samtidigt mig själv, måste jag först defeniera bloggens själva syfte. Jag är väl medveten om att detta tar bort mystiken kring en blogg.

I början av oktober flyttade jag från en osäker tillvaro i Lund till en betydligt säkrare i Stockholm. Det ger perspektiv! Jag vill ha en plats att teckna ner mina tankar kring mina försök att skapa en ny tillvaro från skratch. Min tur är att jag har åtminstonde en fast punkt i livet. Jag har ett hem med en flickvän som står vid min sida.

Stal jag charmen med min blogg nu? När jag har satt ramar? Har jag genom att skapat bloggens första inlägg tagit bort den essens som gör den levande?